Zwinga

Det var en dyster dag när jag kom hem från jobbet tisdagen den 14 februari 2006 (alla hjärtans dag). Jag förstod direkt att något var fel när Zwinga inte mötte mig vid dörren som hon brukade. När jag kom in la hon sig och började skaka, jag kände över henne men hittade inga fel, men något var helt fel!!!

Ringde veterinären den 15 februari och fick en tid redan samma eftermiddag, veterinären klämde och kände men Zwinga reagerade inte så mycket, jag själv misstänkte ryggen p.g.a. tidigare erfarenhet, men det gjorde inte veterinären. Hon tömde analsäckarna som Zwinga haft problem med tidigare och skrev ut antibiotika, men detta hjälpte inte alls. Jag ringde veterinären igen och vi fick ny tid efter ca en vecka, då bad jag om röntgen för rygg och det konstaterades att hon hade förändring i ryggen troligtvis mellan L7 & S1, mina farhågor besannades! Jag tänkte då tillbaka på min förra schäfer tik som jag fick ta bort vid 3 års ålder p.g.a. en "kraftig" ryggskada på samma ställe, tyvärr var chanserna att rädda henne minimala, men inte en hund till!!!!!

Zwinga fick rimadyl 50 mg 1 gång /dag i väntan på remiss till Skara Djursjukhus, väntan blev lång och med ständig vila för Zwinga. Den 29 mars fick jag tid för en neurologisk bedömning. När vi kom dit ville dom behålla henne tills nästa dag så att en MR kunde utföras MR = magnetröntgen. Vid MR;en konstaterades L7-S1 och veterinären föreskrev rimadyl och vila i tre veckor. Återbesök bokades till den 18 april, allt visade då att läkningen var på rätt väg och nu fick vi börja träningen försiktigt och på rätt sätt.

Jag fick reda på om Alfa Hundcenter när jag gick privat till Lis för att min hanhund skulle få massage. Jag berättade då för henne om Zwinga och hennes behov av bra rehabilitering. Lis föreslog att jag skulle börja simma henne. Först ville jag ha klartecken från Skara om att sätta igång simträningen och det fick jag vid återbesöket den 18 april. Jag ringde Lis och vi bestämde tider. Första passet blev den 22 april, sen simtränade vi i stort sett 2 ggr/veckan 10 gånger. Träningen hemma bestod mest i att gå i skogen så att hon fick använda ryggen genom att gå i skritt och göra höga benlyft. Den 2 juni var det dags för ett återbesök i Skara igen hos neurologen Birgitta Löwendahl. Hon gjorde olika tester och de visade att Zwinga var så gott som helt återställd! Veterinären undrade faktiskt vad jag hade gjort med Zwinga då hon så snabbt blivit återställd. SIMTRÄNING, blev svaret. Zwinga är nu 6 år och 9 månader och hon mår hur bra som helst och allt är hopp om livet! Jag ser bara friskhetstecken hos henne. Men Zwinga får alltid leva med att hon har L7-S1 och matte med, men det råder vi bot på med simträning, stretching och ryggträning!

Zwinga & Helen